Måndag
Skrev igår att jag skulle gå upp vid sex för att ut och gå, och jag gick upp när klockan ringde men tyckte att det var alldeles för mörkt för att gå. Bestämde att jag skulle springa på kvällen istället:) För det är ju lite ljusare då, haha trodde jag ja... Pappan kom hem halv åtta och då var det väldigt mörkt, men jag var tvungen att ut och röra på mig. Men allt gick bra, stötte inte på någon eller något;)
Dagen förövrigt började lite si så där, åkte med pappan för att lämna B i skolan och sen köra pappan till jobbet för att sedan ta bilen tillbaka hem. Efter att vi hade lämnat av B så började pappan prata, när jag kom till dem så ville han att vi skulle ha veckomöten varje vecka men det har ju inte blivit av;) haha.. Så nu i bilen ville han ha möte, han har ju aldrig tid annars, måste jobba och sen sköta och passa upp mamman:/ Tycker lite synd om honom faktiskt. Men samtalet var lite upp och ner för mig, fick kämpa för att inte släppa fram tårarna. Handlade om hur jag tycker att det går med barnen, att mamman är hemma alla dagar, och hur mamman och pappan tycker att jag sköter mitt "jobb" osv.. Förstår bara inte hur mamman kan ha så stora förhoppningar på någon när hon inte själv kan ta hand om sina barn. Han sa även att hon inte ville ha något direkt ansvar, (om jag fattade det rätt) Sen lätt det precis på honom som om han försökte ge mig "tips" på hur jag skulle göra för att imponera på henne, jaja sånt är livet;)
Innan pappan kom hem så hade jag badat pojkarna och höll på att somna dem, sen kom ju pappan och då blev kidsen helt crazy. De skulle inte sova och de bara skrek och skrek. Så jag kände att jag behövde lite lugn och ro, så då tog jag min running;) När jag kom tillbaka så hade inget ändrats. Pappan stod på ena sidan dörren och barnen på andra, pappan höll i handtaget så att de inte kunde öppna. haha... Och som de skrek, slog och sparkade på dörren! Jag ljuger inte nu men så höll de på från 20.00 till 22.00 alltså 2 timmar!!! Herregud, 112 Nanny-akuten tack;)
Hittade även två brev i posten idag, från Mormor och Morfar och ett från Ingrid och Gunder:) Tack så hemskt mycket:) Så nu har jag läst dem och torkat mina tårar, saknar Er så! Ska försöka skriva till Er också, så fort som jag kommer till ett bankkontor och kan köpa frimärken:)
Puss o Kram
Dagen förövrigt började lite si så där, åkte med pappan för att lämna B i skolan och sen köra pappan till jobbet för att sedan ta bilen tillbaka hem. Efter att vi hade lämnat av B så började pappan prata, när jag kom till dem så ville han att vi skulle ha veckomöten varje vecka men det har ju inte blivit av;) haha.. Så nu i bilen ville han ha möte, han har ju aldrig tid annars, måste jobba och sen sköta och passa upp mamman:/ Tycker lite synd om honom faktiskt. Men samtalet var lite upp och ner för mig, fick kämpa för att inte släppa fram tårarna. Handlade om hur jag tycker att det går med barnen, att mamman är hemma alla dagar, och hur mamman och pappan tycker att jag sköter mitt "jobb" osv.. Förstår bara inte hur mamman kan ha så stora förhoppningar på någon när hon inte själv kan ta hand om sina barn. Han sa även att hon inte ville ha något direkt ansvar, (om jag fattade det rätt) Sen lätt det precis på honom som om han försökte ge mig "tips" på hur jag skulle göra för att imponera på henne, jaja sånt är livet;)
Innan pappan kom hem så hade jag badat pojkarna och höll på att somna dem, sen kom ju pappan och då blev kidsen helt crazy. De skulle inte sova och de bara skrek och skrek. Så jag kände att jag behövde lite lugn och ro, så då tog jag min running;) När jag kom tillbaka så hade inget ändrats. Pappan stod på ena sidan dörren och barnen på andra, pappan höll i handtaget så att de inte kunde öppna. haha... Och som de skrek, slog och sparkade på dörren! Jag ljuger inte nu men så höll de på från 20.00 till 22.00 alltså 2 timmar!!! Herregud, 112 Nanny-akuten tack;)
Hittade även två brev i posten idag, från Mormor och Morfar och ett från Ingrid och Gunder:) Tack så hemskt mycket:) Så nu har jag läst dem och torkat mina tårar, saknar Er så! Ska försöka skriva till Er också, så fort som jag kommer till ett bankkontor och kan köpa frimärken:)
Puss o Kram
Kommentarer
Postat av: Linn Nilsson
Kämpa på Josse! Bry dig inte så mycket om vad mamman säger.. Hon har haft flera år på sig att uppfostra barnen, hur kan hon då begära att du ska göra underverk med dem på bara några veckor? Snygga skor och kläder du hade shoppat förresten (:
Trackback